Facken har bara facklig styrelserepresentation i var fjärde tillverkningsföretag med fler än 25 anställda, visar en granskning i tidningen Kommunalarbetaren. Situationen är dock ännu värre i de flesta andra branscher.
Enligt lagen om styrelserepresentation för privatanställda har facken rätt att utse två ordinarie arbetstagarrepresentanter och två suppleanter om företagen har fler än 25 anställda – tre om bolaget har 1000 anställda eller fler. Detta gör dock facken sällan, enligt en ny granskning i tidningen Kommunalarbetaren.
Inom tillverknings- och utvinningsindustrin finns det arbetstagarrepresentanter i knappt 29 procent av företagen med fler än 25 anställda. Störst andel bland de branscher Kommunalarbetaren har undersökt är finans och försäkring med närmare 41 procent.
Bland de näringsgrenar med sämst representation (drygt 4 procent) finns byggindustrin samt ”vård, omsorg och sociala tjänster”, där många tillhör Kommunal. Det förvånar bolagsforskaren Sophie Nachemson-Ekwall på Handelshögskolan i Stockholm.
– Det här är en möjlighet för dem att komma in och påverka styrelsearbetet. En chans man inte tar. Det borde vara viktigt för fackförbunden att föra in andra värden än vinst eller att företagets värde ska öka, säger hon till tidningen.
Arbetstagarrepresentanter sitter i styrelsen på samma villkor som andra ledamöter. De har samma rätt till information, samma rösträtt – men också samma ansvar för ekonomin.
