En ny lag ska skydda visselblåsare från till exempel uppsägningar och omplaceringar om de slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet. Men kritiker varnar för att den tystar folk ännu mer.
Den nya visselblåsarlagen
En visselblåsare är en anställd som slår larm om missförhållanden på en arbetsplats. Den nya lagen ska skydda honom eller henne från att straffas av arbetsgivaren, till exempel genom uppsägning, omplaceringar eller trakasserier.
Lagen träder i kraft den 1 januari 2017 och gäller både anställda och inhyrda.
En anställd eller inhyrd som slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet ska få ett bättre skydd mot bestraffningar eller repressalier från arbetsgivarens sida ( se faktaruta). Det är tanken i den nya visselblåsarlagen, som träder i kraft den 1 januari.
– Det behövs en visselblåsarlag, men en starkare och tydligare, säger Sofie Rehnström, jurist på LO.
För att den nya lagen ska gälla måste flera krav uppfyllas. Kraven är svåra att tolka, hävdar Rehnström, och för en anställd kan det bli svårt att avgöra när den verkligen skyddar.
– Jag är rädd för att lagen kan bli återhållande och att anställda blir försiktigare, eftersom den är så svår att förstå, säger Sofie Rehnström.
För att omfattas av lagen ska den anställda ha en konkret misstanke om allvarligt missförhållande. Det innebär att det ska handla om brott som kan leda till fängelsestraff, till exempel skattebrott, förskingring och mutor, eller ”därmed jämförliga missförhållanden”. Vad det betyder är inte helt klart, men enligt regeringens proposition beaktas om det finns ett allmänintresse av att förhållandena kommer fram.
LO önskade att det inte skulle behöva röra sig om allvarliga missförhållanden för att den anställda skulle få skydd av lagen då hen larmar facket eller en myndighet.
Huvudregeln i lagen är att man först ska larma internt. Om arbetsgivaren inte efter det vidtagit skäliga åtgärder, så gäller skyddet mot repressalier om den anställda larmar externt. Om en medarbetare larmar myndigheter eller media direkt, så ställs ytterligare krav.
– Då krävs det ”befogad anledning” och att den anställda haft ”fog för påståendet”. Det är oerhört kvalificerat och svårt att bedöma, säger Rehnström.
I dagsläget skyddas privatanställda av lagen om anställningsskydd, och den nya visselblåsarlagen ska ge ett extra skydd.
Om en anställd som slagit larm drabbas av repressalier, så kan de alltså från och med nästa år prövas i domstol. Rättspraxisen kommer så småningom att ge klarhet i hur lagen ska tolkas.
– Tidigare har vi inte kunnat driva fall med omplaceringar eller dålig löneutveckling, men nu kan vi försöka.
Arbetsgivaren kan dömas att betala skadestånd åt den anställda för den ekonomiska skadan, till exempel förlust av lön, och för den kränkning som repressalien innebär.
