Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.
122 500
… arbetsskador anmäldes till Försäkringskassan 2016. Av dessa var 11 800 arbetssjukdomar.
45 personer omkom
… i arbetsplatsolyckor 2016. För 20 år sedan dog 92 personer på jobbet.
På 1950- och 60-talet inträffade mellan 300 och 400 dödsolyckor om året.
Det är många gånger vanligare att män förolyckas än kvinnor.
Löpande band
Slimmad bemanning och ensidiga arbetsuppgifter är två viktiga förklaringar till skador i industrin. På 1980-talet drog Metall i gång ”Det goda arbetet”. Med det ville man förändra och förbättra arbetsorganisationerna på industrierna – komma bort från löpande bandet. Men med 1990-talskrisen punkterades Metalls visioner.
Till följd av den ökade globala konkurrensen är lineproduktionen tillbaks, och med den ökade kommer belastningsskador.
2014 gjorde IF Metall en undersökning som visade att belastningsskadorna fördubblats i vissa branscher och att kvinnor är särskilt utsatta.
Läs mer:
En av tre har belastningsskador
Dålig organisation
Den psykosociala arbetsmiljön är ett växande problem på många arbetsplatser. De senaste sju åren har sjukdomar som orsakas av hur jobbet organiseras ökat. Mer än var tredje anmäld arbetssjukdom förra året hade sin grund i sociala eller organisatoriska orsaker. Bland kvinnor stod de för nära hälften av de anmälda arbetssjukdomarna.
Läs mer.
”Förr eller senare brister det”
Asbest
Asbest var en arbetsmiljöfråga redan under 1970-talet. 1982 totalförbjöds asbest i Sverige men många hade redan hunnit få ner fibrerna i sina lungor. Asbest användes bland annat i fordonsbromsar, fix och fog till kakel, som brandskydd i ventilationsanläggningar och i underskikt till plastmattor. Med tiden har kunskapen om var fibern och riskerna finns försvunnit.
”Asbestcancer”, mesoteliom, tar lång tid att utveckla. I vissa fall 40–50 år. Facket har förhandlat fram en särskild försäkring för de som drabbas. Varje år får över 100 personer mesoteliom, som uppstår i lungsäcken eller bukhinnan. 2015 insjuknade 136 personer.
Läs mer:
Asbest dödar – igen
Vibrationer
Varje dag jobbar 400 000 människor under minst två timmar med vibrerande maskiner. Många får kroniska nerv- och kärlskador. Hans Linell har forskat om vibrationer i över 25 år och arbetar på forskningskoncernen Swerea AB. Han jobbar med projektet Noll vibrationsskador, för att ta fram vibrationsfria verktyg.
– Väldigt många verktyg ser ut som på 1950-talet. Men tekniskt sett är det inte särskilt svårt att ta bort vibrationer.
Läs mer:
Så skyddas du från farliga vibrationer
Nanopartiklar
Det finns forskare som befarar att vissa sorters nanopartiklar kan vara farligare än asbest. Nanoteknik handlar om partiklar som är minimala. Ett hårstrå är 50 000 nanometer tjockt. Idag används nanomaterial i allt från leksaker och bilar till livsmedel och hygienartiklar.
Läs mer:
Pyttetekniken som kan bli hur stor som helst
Lungsjukdomar
Att arbetsmiljön kan ligga bakom många lungsjukdomar missas i vården. Skärvätskor, stendamm och trädamm kan ge kroniska besvär.
I Sverige finns inga tydliga gränsvärden eller regler för skärvätskor. Men luftvägarna kan ta stryk av dimman som bildas. Det är viktigt att fånga upp dimman av olja och skärvätska med hjälp av filter. Operatörer behöver utbildas i hur skärvätskor sköts. Ett bra sätt är att kapsla in maskiner.
Läs mer:
Så skadas dina lungor av ditt arbete
