Debatt Det måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

På 1980-talet duggade larmen om asbest tätt. Många, särskilt byggnadsarbetare, drabbades då av den dödliga mineralen. Sedan dess har det varit relativt tyst om asbest och många unga känner idag inte ens till faran med asbest. Kunskapen gick förlorad när de som arbetade på 80-talet gick i pension. Nu handlar larmen om oseriösa saneringsföretag som inte tar asbestfaran på allvar.

Kunskapen om farorna med asbest är alldeles för dålig i branschen. Många oseriösa sanerings- och byggföretag riskerar därmed arbetarnas hälsa. VVS-installatörer, elektriker, snickare, golvläggare, takläggare och städpersonal är yrkesgrupper som riskerar att utsättas för asbest. Men även allmänheten drabbas när man till exempel river en vägg på en förskola. Alla som finns i närheten utsätts för asbest.

En miljöinventering ska alltid göras vid alla renoveringar. Misstänker man att det finns asbest har man rätt att kräva att få se provsvaren. Byggnads uppmanar alla byggnadsarbetare att ifrågasätta om och i vilken omfattning asbestinventeringen är utförd innan arbetet påbörjas, om det finns minsta misstanke om asbest. Det handlar om deras liv – och finns det asbest så är det oftast betydligt mer i verkligheten än vad miljöinventeringen visar. Om fler prover togs skulle det förmodligen ge en mer rättvisande bild.

Så här ser det ut idag

1. Många som arbetar med sanering är migrerad arbetskraft och har oklara anställningsförhållanden.

2. Vid kontroller har regionala skyddsombud och Arbetsmiljöverket svårt att föra en dialog när arbetarna inte pratar svenska eller engelska.

3. Många saneringar utförs på kvällar och helger då det inte finns någon arbetsledning på arbetsplatsen.

4. De miljöinventeringar som har gjorts finns inte tillgängliga på arbetsplatsen.

5. Saneringskontrakten förmedlas ner i leden av underentreprenörer.

6. Saneringar är ofta slarvigt utförda.

7. Inspektörer från Arbetsmiljöverket har inte alltid rätt kompetens om asbest och har då svårt att göra fullständiga kontroller på arbetsplatsen.

8. Kontrollerna av dessa jobb är få (antalet anmälda saneringar/antalet kontroller).

9. Arbetsledning/arbetschefer på byggarbetsplatserna har mycket liten kompetens om faran med asbest.

Byggnads kräver följande åtgärder

1. Arbetsmiljöverket måste göra större och fler kontroller ute på arbetsplatser där de sanerar asbest.

2. Kvaliteten på utbildningar för asbestsanerare måste kontrolleras bättre. Prov ska utföras på Arbetsmiljöverket för att se att kunskapen är rätt hos de blivande sanerarna.

3. Utbildning för arbetsledning/BAS-U behöver omarbetas så att de innehåller mer information kring asbest.

4. Det måste finnas större fokus på asbest i utbildningar för skyddsombud.

5. Grundligare utbildning om asbest för lärlingar som ska arbeta i byggbranschen.

6. Det måste avsättas resurser hos polisen för att göra kontroller på byggarbetsplatser.

7. Arbetsmiljöverket behöver tilldelas mer resurser för att tillsätta fler regionala skyddsombud.

8. Det måste bli enklare för Arbetsmiljöverket att återta tillståndet för saneringsföretag när slarv upptäcks vid sanering.