Debatt Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser under den frigjorda tiden. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.
Om skribenterna
Madelene Engman är avtalssekreterare för GS-facket
Marcus Bolin är avtals- och förhandlingskoordinator för Pappers
Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare för IF Metall
Per Widolf är förhandlingschef Industriarbetsgivarna
Svensk basindustri står inför en akut utmaning i vad som beskrivs som den djupaste ekonomiska krisen i modern historia. Utan regeringens krisåtgärder kring korttidsarbete hade antalet varsel och konkurser varit betydande. Industrins parter såg tidigt allvaret och tecknade centrala avtal om korttidsarbete.
Oaktat coronaepidemin så befinner vi oss i en global industriell revolution med ökad digitalisering och automatisering, ökat fokus på hållbarhet och införande av artificiell intelligens. Basindustrins överlevnad förutsätter att vi kan drar nytta av den snabba tekniska utvecklingen och även fortsättningsvis vara världsledande inom våra områden.
Svensk basindustri kännetecknas av hög kvalitet och kompetens, och ska vi fortsätta ligga i framkant behöver vi utveckla både maskiner och människor. Nu, i samband korttidsarbete, finns stora möjligheter till kompetensutveckling av de anställda.
De centrala parterna har en gemensam syn på att den frigjorda tiden kan användas till kompetensutveckling. Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser under den frigjorda tiden. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet.
Det är inte lätt att jobba med kompetensutveckling. Rätt förutsättningar måste vara på plats och därför har våra inspel till regeringen fokuserat på följande förenklingar och förändringar:
- För det första, se till att de reguljära utbildningsformer som finns går att kombinera med att vara anställd. Öka flexibiliteten både vad gäller utbildningsformat och antagning.
- För det andra, ge ekonomiskt stöd till företag som satsar på kompetensutveckling och gör verklighet av de förslag som finns i utredningen om Korttidsarbete (SOU 2019:10)
- För det tredje, lär av andra länder – Tyskland var en av förebilderna när det svenska systemet med korttidsarbete arbetades fram och sedan 2019 finns där en nationell strategi vilket vi också behöver. Dessutom kan de anställda i korttidsarbete, under vissa förutsättningar, få utbildning helt eller delvis finansierad av staten.
I slutändan måste vi själva också göra verkstad. Företagen behöver jobba strategiskt och strukturerat tillsammans med facken kring kompetensutveckling.
Det behövs skapas långsiktiga planer som kan snabbas på exempelvis vid införande av korttidsarbete. Använd de valideringsmodeller som finns inom den partsägda valideringsorganisationen Svensk Industrivalidering. Med branschvalidering som grund och utbildningsinsatser som leder till kompetensintyg stärks både företag och anställda.
”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”
Använd också de digitala utbildningar som finns redan i dag. Vi parter är dessutom med och driver projekt med ambitionen att skapa en nationell utbildningsplattform där utbildningar samlas, både korta och långa. Även TSL kommer att ges utökade möjligheter att jobba med kompetensutvecklande insatser även för anställda.
Regeringen måste skapa rätt förutsättningar. Men det slutliga ansvaret ligget på arbetsgivare, fack och arbetstagare. Det är vi som behöver se till att kompetensutveckling också sker ute på arbetsplatserna. Det är viktigare nu än någonsin tidigare.
Marcus Bolin, avtals- och förhandlingskoordinator Pappers
Madelene Engman, avtalssekreterare GS
Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall
Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna
