Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Sprängkort är ett utbildningsbevis som ofta används som underlag när kommunerna prövar om en person är lämplig för att hantera sprängmedel.

Kortet används också i samband med att någon söker jobb som sprängare, för att visa att man har utbildningen som krävs.

Men korten dras inte in när någon döms för brott.

Vi ringer till ett av de största utbildningsföretagen, som utfärdar sprängkort. Vi säger att vi vill anställa en bergsprängare och behöver kontrollera att hans sprängkort är giltigt. När vi ringer vet vi att personen som kortet tillhör sitter i fängelse, dömd för bland annat brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

”Hans kort är giltigt och sträcker sig fram till år 2025”, säger personen som ansvarar för företagets uppgifter om sprängkort.

Skärpningen av lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) år 2021 innebär att alla som ska hantera sprängmedel på en arbetsplats måste genomgå en lämplighetsprövning som också innefattar en bakgrundskontroll. Det behövde sprängarbaser och föreståndare även innan lagskärpningen.

I den kontrollen, som görs av Polisen, ska personer som är dömda för brott sållas bort – de anses inte lämpliga att hantera sprängmedel. Trots detta så har personer som begått grova brott och dömts fortfarande kunnat stå som sprängarbas och varit ansvariga för sprängmedel på arbetsplatser. De har även kunnat uppvisa giltiga sprängkort. Det visar Dagens Arbetes granskning där vi gått igenom domar och förundersökningar om brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.