I år sjösatte GS-facket nya metoder i jakten på exploateringen av säsongsarbetare i skogen. Det har gett resultat, både i fler medlemmar. Men också fler tvister.

Att söka upp, prata med och värva medlemmar i skogen har varit ett tidskrävande arbete för GS-facket, som inte har gett särskilt bra utdelning. Det har varit svårt både att få utländska säsongsarbetare att berätta vilka villkor de jobbar under och att få dem att bli medlemmar.

I år har resultatet varit ett annat. Trots att arbetsinsatsen totalt sett inte har varit särskilt mycket större än tidigare år har utfallet blivit betydligt bättre.

– Vi har skrivit in 84 säsongsmedlemmar i år. Jämfört med förra året, då vi bara skrev in två, så är det en klar förbättring, säger Jonathan Lundberg.

Han är ansvarig för att utveckla arbetet med organiseringen i skogen, efter ett beslut på kongressen förra året.

Det har blivit lättare att bli säsongsmedlem i GS, men det är inte den främsta orsaken till att fler medlemmar har värvats. I årets avtalsrörelse lyckades GS driva igenom rätten till facklig introduktion på betald arbetstid. Det ökar möjligheten att träffa fler av skogsarbetarna. Men framför allt jobbar förbundet mer systematiskt med organisationsarbetet.

– Vi har i mycket större utsträckning en standardiserad metod och har jobbat mer med att göra rätt saker. Vi har haft lika mycket verkstad, men har fått ut mer av den, säger Jonathan Lundberg.

Tidigare saknades någon på förbundet som hade ett helhetsgrepp på skogen, och det blev mycket upp till varje avdelning eller person hur arbetet utfördes.

– Det kanske har varit lite av en pinnjakt, att man ska besöka så många som möjligt. Men har vi bara som mål att söka upp alla arbetsplatser, men inte sagt exakt vad vi ska göra, så blir det inget bra arbete. Nu är det mer tydligt vad man ska göra vid en lönerevision eller ett uppsökeri och det är likadant i hela förbundet, säger Jonathan Lundberg.

Det är just vid uppsökeriet och de fackliga introduktionerna som medlemmar har rekryterats. När säsongsarbetarna har fått information om löner och villkor, och förstått att de inte har fått vad de har rätt till, har flera gått med i facket. Då blir det också ett förhandlingsärende nästan direkt. I år har tvisterna varit betydligt fler än vanligt. Fortfarande pågår nära 20 förhandlingar mellan arbetsgivare och GS lokalt, och många fler har redan avslutats och lett till att löner har korrigerats i efterhand.

Ett utökat samarbete med de stora skogsbolagen har dessutom lett till att flera brister har åtgärdats utan att facket ens har behövt förhandla, berättar Jonathan Lundberg. Representanter från GS har varit mer delaktiga i de sociala kontroller som skogsbolagen årligen gör hos entreprenörerna, och har bland annat påverkat vilka kontrollfrågor som ställs.

– När skogsbolagen och GS förtroendevalda har upptäckt fel så har bolagen informerat entreprenören om att de måste rätta till felen för att få fortsätta jobba för dem. Vi har fått bolagen att göra arbetet åt oss, vilket är jättebra.

Utvecklingen av arbetssättet kommer att fortsätta nästa år. Årets insatser kommer att ha en direkt effekt för nästa års säsongsarbetare, tror Magnus Lindberg, ansvarig ombudsman för skogsavtalet på GS.

– Det här har överträffat mina förväntningar. Jag vet exempel på entreprenörer som självmant har börjat betala ersättningar som de har skyldighet att göra. Det har lett till förbättringar, definitivt. Och det leder i sin tur till att skogsbolagen kommer att behöva höja ersättningarna till entreprenörerna, så det här får rejäla effekter.