Utsläppen av det giftiga ämnet metylenklorid kan bli högre i närheten av Senior Materials fabrik i Eskilstuna än vad företaget själva hävdar. Det menar expertmyndigheten SMHI som ifrågasätter sättet att räkna.

Dagens Arbete har tidigare avslöjat att Senior Material fått tillstånd att varje år släppa ut 900 ton av det hälsofarliga och förbjudna ämnet metylenklorid i luften från sin fabrik i Eskilstuna. Företaget hävdar att det inte finns någon anledning till oro.

I processen för att få miljötillstånd har Senior Material anlitat konsultbyrån IVL Svenska Miljöinstitutet för att räkna på hur utsläppen från fabriken kommer att sprida sig. Enligt rapporten kommer giftångorna spädas ut i luften och i stort sett blåsa bort. Inga farliga halter blir kvar.

SMHI-experterns kritik – utsläppsnivåer kan bli högre än beräknat runt Senior Materials fabrik

Dagens Arbete har tidigare avslöjat att beräkningen från IVL har en svaghet: konsulterna har bortsett från att metylenklorid är tre gånger tyngre än luft, och därmed sjunker snabbare mot marken.

Anledningen är att IVL använt en så kallad ”gaussisk” beräkningsmodell, som inte tar hänsyn till olika ämnens vikt.

Fredrik Windmark, chef vid den svenska expertmyndigheten SMHI:s avdelning för luftkvalitet, ser utmaningar med den beräkningsmodell som Senior använt sig av.

– Vi ser svagheter med den modell som använts för det här fallet, säger han.

Enligt Fredrik Windmark används en gaussmodell i huvudsak för utsläpp från höga skorstenar. Men det mesta av Senior Materials utsläpp sker från låg höjd, nära taket.  

– Då måste man använda en helt annan modell för att se hur vindarna rör sig.  

Han menar att koncentrationen av utsläpp av metylenklorid i verkligheten kan bli större, särskilt nära fabriken.

– De effekter som gaussmodellen kan ta med vad gäller byggnader och skorstenar är rätt grova. Resultaten för en sådan modell är därför bättre en bit bort från källan, säger Fredrik Windmark.

Alternativa modeller kan ge mer precisa beräkningar av utsläppshalter

Enligt Fredrik Windmark finns det andra modeller som kan ta hänsyn både till gasens vikt och till byggnader runt omkring. Till exempel en CFD-modell (Computational fluid dynamics).

– En CFD-modell tittar helt enkelt på hur utsläppet rör sig. Vart tar det vägen, sekund för sekund. Så kan man följa hur luftströmmarna går runt hörn och runt tak och sådant.  

Fredrik Windmark kan inte med säkerhet säga att Seniors beräkningar är olämpliga, men skulle rekommendera CDF eller andra modeller för att nå en mer korrekt slutsats.

– I det här fallet så har troligen byggnaden betydande effekter på luftflödet. Det skulle kunna påverka spridningen av föroreningen både runt byggnaden och längre bort ifrån den. 

Dagens Arbete har sökt IVL och Senior för en kommentar.