Efter katastrofen i Bhopal för 23 år sedan kämpar de efterlevande fortfarande för att de ansvariga ställs till svars och för skadestånd åt efterlevande och skadade.
I dag är årsdagen av historiens största arbetsolycka: Natten till den 3 december 1984 läckte cirka 40 ton metylisocyanat och andra giftiga gaser ut från Union Carbides anläggning i Bhopal i Indien.
Eftersom fabrikens larmsirén var avstängd dröjde det innan de kringboende varnades. Enligt den första bedömningen dog nästan 2 000 barn och vuxna omedelbart i sina sängar, på gatorna och så småningom på sjukhuset.
En undersökning av FN-organet Unicef anger mer än 10 000 döda. I dag finns registrerat skadeståndsanspråk för 16 000 döda och 600 000 skadade. Blindhet och andra synskador, nedsatt lungfunktion, nervskador leverskador, tarmproblem, missfall – skadelistan är lång och växer för varje ny undersökning som görs.
Union Carbides stämdes inför amerikansk domstol. Bolagets jurister lyckades snart föra över processen till Indien, där skadestånden är lägre.
Bolagets styrelseordförande Warren Anderson greps kort tid efter olyckan, släpptes mot en mindre borgen och flög omedelbart till USA. Han vägrar resa tillbaka till Indien för att möta anklagelserna.
I en uppgörelse betalade företaget ut närmare tre miljarder i skadestånd. Men mindre än hälften av dem som har krav har alls fått ut några pengar, och en rad olika organisationer driver de efterlevandes och offrens krav.
Varje årsdag av olyckan demonstrerar man utanför den numera stängda fabriken och bränner en docka föreställande Warren Anderson.
Bhopal har blivit en symbol för hur arbetares rättigheter kränks i fattiga länder och ett omfattande internationellt arbete bedrivs till stöd för de skadade och de omkomnas efterlevande. 2004, på 20-årsdagen av olyckan, publicerade Amnesty en omfattande rapport och uppmärksammade den särskilt på 1 maj.
Union Carbide ägs numera av Dow Chemicals som frånsäger sig allt ansvar för katastrofen och dess följder.
Metylisocyanat finns bland annat i mineralull som används som isolering i spisar och på gjuterier, vilket avslöjades 1998 i Dagens Arbete. Andra isocyanater finns bland annat i polyuretanplast, lim, skumgummi, spånskivor, målarfärg och lacker.
