Debatt Med invandringen ser vi ”ökade kostnader” för Sverige men inte potentialen att utveckla vår ekonomi, få den att växa. Vi säger bara att vi inte har ”råd”?
Om skribenten
Patric Rosenqvist är ungdomsansvarig i GS avdelning 4 . Han är 26 år och jobbar på Södra Wood i Mönsterås.
Samtidigt, under åtta år av borgerligt styre var det ingen som intresserade sig för den nationalekonomiska situationen alla jobbskatteavdrag kunde leda till.
Ingen brydde sig när Alliansen sålde ut svenska Vin och sprit, privatiserade Apoteket och minskade sitt ägande i Posten trots att dessa företag har givit god avkastning och bidragit till en ökad välfärd.
Ingen reagerade när regeringen under Alliansens styre genom Vattenfall köpte Holländska företaget Nuon vilket ledde till att svenska folket förlorade mellan 10 och 20 miljarder kronor, plus framtida avkastning.
I dag ställs kravet på att arbetarrörelsen (facket) ska lösa flyktingkrisen. Det är de anställda som ska betala genom att facket ska sänka sina kollektiva lönekrav och kravet på en bra arbetsmiljö. Men integrationen måste lösas på politisk nivå.
Frågan om flyktingkrisen är så komplicerad att den är svår att greppa i sin helhet. Många gånger bryter vi istället ner allt till ett: ”vi kan inte ta emot fler nu” och ”vi har inte råd med det här” – trots att vi har godkänt de mänskliga rättigheterna, som bland annat innefattar rätten att söka asyl.
Jag tror att rädslan för flyktingkrisen är ett sätt att utrycka den otrygghet vi upplever i samhället. Det är svårt att få jobb, många har otrygga anställningsvillkor och riskfyllda jobb. Det är ont om bostäder.
Dessa samhällsproblem har inte kommit hit med flyktingarna, de grundar sig i den profithungriga kapitalismen som fått härja mer eller mindre fritt en längre tid. Om vi vill kan vi ändra på detta. Det är vi som röstar.
Klaga inte, Organisera er!
/Patric Rosenqvist
Ungdomsansvarig Avd.4 GS
