Det nya året började lika dramatiskt som det gamla slutade. Terrorattentatet mot julmarknaden i Berlin strax före julafton avlöstes av terrorattentatet mot nattklubben i Istanbul på nyårsafton. Terrorvåldet slår blint mot oskyldiga civila och syftar till att skapa just den rädslans kultur som extremismen frodas i. Demokratierna i Europa är hårt prövade, inte bara av terrorvåldet utan också inhemskt politiskt av högerextrema och auktoritära krafter som i grunden vill rasera det öppna generösa och mångkulturella samhället.
I år går Frankrike, Nederländerna och Tyskland till val och risken är att de nationalistiska och högerextrema krafterna blir de stora vinnarna. EU-projektet skakar i sina grundvalar. Storbritannien lämnar unionen och om Marine Le Pen får som hon vill står Frankrike sen på tur att lämna.
Den unkna nationalismen har blivit svaret på de mångas oro för en globalisering som skapat välstånd men också skriande ojämlikhet. Utvecklingen mot avgrunden är dock inte ödesbunden eller förutbestämd. Det handlar om politik. Ännu är demokratins försvarare i majoritet och ännu finns möjlighet att styra samhällsutvecklingen mot ökad rättvisa, solidaritet och jämlikhet.
I Sverige går just nu ekonomin för högtryck. Inköpschefsindex visar att svensk industri står sig stark i konkurrensen, trots att arbetsgivarna inför årets avtalsrörelse vill påskina något annat. Arbetslösheten minskar. 120.000 fler personer har i dag ett jobb att gå till än när regeringen Reinfeldt avgick. Sysselsättningsgraden är högst inom EU. Arbetslösheten har sjunkit, dock bara med en procent. Det är långt till regeringens vallöfte om Europas lägsta arbetslöshet. Likväl är det mycket som pekar i rätt riktning just nu.
Ändå upplever många medborgare att framtiden är mörk. Klyftorna har ökat rejält i vårt land – ekonomiskt, socialt och geografiskt. Alltför många känner sig frånåkta och lämnade åt sitt eget öde där varken stat eller arbetsgivare ger någon trygghet.
Därför är det utmärkt att finansminister Magdalena Andersson slår fast i en debattartikel i Dagens Industri (1/1) att regeringen tänker prioritera arbetet med att minska inkomstklyftorna och öka jämlikheten. Andersson fick dessutom direkt stöd av ekonomen Lars Calmfors som till och med ansåg att det är dags att återinföra arvs- och gåvoskatten.
Likheterna med 1930-talet är oroväckande många när det gäller de högernationalistiska vindarna. Den tidens socialdemokrati insåg att bästa medicinen mot nazism och fascism är att ta krafttag mot ojämlikheten. Regeringen Löfven har alltför länge låtit en borgerlig ekonomisk hegemoni vila över budgetarbetet. Nu är hög tid för kraftfulla reformer som kan göra att Sverige håller ihop och att medborgarna börjar känna framtidstro varhelst de bor i landet.
Förhoppningsvis rycker socialdemokrater och liberaler upp sig runtom i Europa och erbjuder medborgarna en annan framtidsvision än fascismens falska gemenskapslockelse av inskränkt nationalism och etnocentrism.
Gott Nytt År!
