Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.
Underrättelser om sanktion
- 107 636 underrättelser om sanktion gällande arbetssökande med a-kassa lämnades in under första kvartalet 2016.
- 85 procent avsåg arbetssökande som inte lämnat in aktivitetsrapporten i tid.
- 11 procent avsåg arbetssökande som inte kontaktat eller besökt Arbetsförmedlingen enligt överenskommelse.
- Ytterst få arbetssökande (243 personer) kunde beslås med att frivilligt ha förlängt tiden i arbetslöshet genom att inte ta lämpligt erbjudna arbeten, eller uppenbarligen ha vållat att anställningar inte kommit till stånd, eller avvisat en anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.
- Motsvarande siffror för programdeltagare med aktivitetsstöd visade en liknande procentuell fördelning under samma tidsperiod.
KÄLLA: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, rapport 2016:19.
Läs också:
https://da.se/2017/01/allt-hardare-kontroll-av-arbetslosa%E2%80%89/
En arbetslös man från Stockholm tröttnade på att gång på gång få meddelanden om att Arbetsförmedlingen övervägde sanktioner mot honom. Justitieombudsmannen, JO, kritiserar nu Arbetsförmedlingen för att de utan grund har hotat mannen med sanktioner.
Dagens Arbete har nyligen granskat Arbetsförmedlingens kontroll av arbetslösa. Mannen som JO-anmälde myndigheten deltog i jobb- och utvecklingsgarantin och var därför skyldig att lämna in en aktivitetsrapport varje månad. Han måste dessutom besöka Arbetsförmedlingens kontor på bestämda tider.
Mannen följde instruktionerna, men två av aktivitetsrapporterna registrerades inte i tid i myndighetens system. Den första rapporten registrerades först två veckor efter att den kom in med post. Den andra rapporten kom på villovägar, fick efterlysas internt och hittades först 27 dagar efter att den hade kommit in.
Det blev inte heller dokumenterat att mannen kom till ett inbokat möte, som dock inte blev av på grund av att handläggaren var sjuk.
Arbetsförmedlingen var däremot effektivare på att meddela hoten om eventuella sanktioner. Tre gånger fick mannen ta emot sådana underrättelser. Han bestred varningarna och lyckades få ärendena avskrivna, vilket i sig var rätt.
Däremot ville mannen fortfarande veta om det kan vara riktigt att Arbetsförmedlingen hotar med sanktioner, när det i själva verket är myndigheten som inte har följt reglerna.
Nej, det var inte alls rätt konstaterar justitieombudsmannen Cecilia Renfors efter att ha granskat ärendet, samt tagit del av IAF:s inspektionsrapporter.
JO tycker att det finns skäl att kritisera Arbetsförmedlingen för bristerna, och anser att myndigheten måste se över sina rutiner så att ogrundade hot om sanktioner undviks i framtiden.
Just problemet med grundlösa hot om sanktioner som riktas mot arbetslösa uppmärksammades under 2016 i granskningar gjorda av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, IAF.
En granskning visade till exempel att hälften av alla återkallade anvisningar för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin, under tre månader sommaren 2015, var felaktiga. Myndigheten hade nämligen angett orsaker som inte längre fanns i regelverket.
Drygt ett halvår senare konstaterade IAF i en ny rapport att antalet ogrundade underrättelser till arbetslöshetskassorna hade minskat. Ett skäl var att Arbetsförmedlingen gick över från automatiska till halvautomatiska underrättelser när en sökande inte besökt eller kontaktat myndigheten enligt överenskommelse.
Systemförändringen innebär att arbetsförmedlaren manuellt måste godkänna underrättelsen innan den sänds iväg.
Under 2017 kommer IAF bland annat att granska Arbetsförmedlingens underrättelser och sanktioner inom aktivitetsstödet under åren 2015 och 2016. De ska också granska vilka beslut som underrättelser leder till, när det kan antas att en programdeltagare har misskött arbetssökandet, förlängt tiden i arbetslöshet eller själv orsakat sin arbetslöshet.
