– En alltför stor andel av arbetsplatserna saknar kunskaper om arbetsmiljöarbetet, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg.
Av nyligen 1 600 inspekterade arbetsställen fick 700 anmärkningar. Kostnaderna för dålig arbetsmiljö finns ingen koll på. Det man vet är att dödsolyckorna kostar 1 miljard kronor årligen.
Ett hållbart arbetsliv är temat för Arbetsmiljöverkets informations- och tillsynskampanj under EUs arbetsmiljövecka som nu avslutats.
Arbetsmiljöverket passade på att redovisa hur arbetsmiljöarbetet uppfattas inom fyra branscher: Bygg och anläggning, Transport, Förskola/utbildning samt Vård och omsorg.
Resultatet överensstämmer med uppgifterna i senaste arbetsmiljöundersökningen. Då sa 56 procent av landets sysselsatta att det förekommer arbetsmiljöarbete på deras arbetsplatser. En andel som ökat från 49 procent år 2003.
Alla branscher har fått besök, utom jord- och skogsbruk, tillverkning och detaljhandel. Där pågår redan en omfattande tillsyn.
Det framkom vid ”Arbetsmiljöriksdagen” som genomfördes idag i Stockholm. Där medverkade den nya arbetsmarknadsministern Hillevi Engström, som konstaterade i sitt öppningsanförande att få kan vara hundra procent arbetsföra hela sitt arbetsliv.
Arbetsmarknadsverkets generaldirektör Mikael Sjöberg tog fasta på behovet av ett uthålligt arbetsliv. I övriga Europa höjs pensionsåldern abrupt på sina håll utan att medborgarna är med på tåget.
– Arbetslivet måste göras långsiktigt uthålligt för att arbetstagarna både ska kunna och vilja arbeta fler timmar än idag. Också i vårt land.
Den andra stora frågan på Arbetsmiljöriksdagen var forskningsrapporten ”Samhällsekonomiska kostnader för arbetsmiljöproblem”.
Rapporten som institutet för social forskning, Stockholms universitet, tagit fram på Arbetsmiljöverkets uppdrag är en kunskapsöversikt om arbetsmiljöproblemens kostnader.
Och den visar två saker. Dels att Sverige halkar efter i arbetsmiljöforskningen. Sedan Alliansen fick makten och la ned Arbetslivsinstitutet är vi inte längre världsbäst på arbetsmiljöforskning. Något som påpekades i en debatt mellan arbetsmarknadsutskottets ledamöter under arrangemanget ”Arbetsmiljöriksdagen”.
Rapporten visar också att arbetsskador kostar mellan två, tre procent till upp emot åtta procent av bruttonationalprodukten, BNP, i de europeiska länder som undersökt saken.
En begränsad del av våra kostnader för arbetsskador bedöms 2008 ha legat på cirka 14-15 miljarder kronor. Och det utgör bara en halv procent av BNP. Om våra arbetsskador tar lika mycket av BNP som i Nederländerna skulle det handla om närmare 90 miljarder kronor.
Bara dödsolyckorna i arbetet kostar årligen cirka 1 miljard kronor.
– Det finns inte mycket forskning om de samhällsekonomiska kostnaderna. Vi borde forska mer, konstaterar professor Eskil Wadensjö, som varit med och tagit fram rapporten.
– Viktigt att vi får en heltäckande statistik och kunskap för att rikta in oss på rätt saker, tycker Eskil Wadensjö.
– Vi har inte beslutat att genomföra det som rapporten föreslår. Den kom från tryckeriet för några dagar sedan. Vi måste få titta på den först, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg.
Har ni tillräckliga resurser för att klara er uppgift?
– Ja – utifrån de resurser vi har och ytterst är det regering och riksdag som beslutar om villkoren. Vi har påpekat för regeringen att mer resurser behövs om att vi ska kunna nå upp till ILOs rekommendationer om tillsyn på arbetsplatserna.
Saknar ni Arbetslivsinstitutet som lades ned 2006?
– Någon form av central kunskaps- och statistikuppbyggnad behövs, annars får vi det så mycket svårare.
Byggnads medlemmar uppmanas att dagligen göra sin egen riskbedömning innan de börjar arbetsdagen. Är det mer egenkontroll som gäller när era inspektörer blivit färre?
– Nej men det sitter inte i vägen med ett sunt säkerhetstänkande, att inte tumma på säkerhetskulturen utan planera arbetsdagen och arbetsmomenten efter risker som kan uppstå.
