Arbetsmarknadsministern vill att Arbetsförmedlingen skärper kontrollen av oseriösa arbetsgivare. Men fackets roll bryr sig ministern inte om.
– Vi kan kontrollera arbetsplatserna. Arbetsförmedlingen gör det inte, säger Oskar Ernerot, ombudsman på LO.

På dagens DN debatt presenterar arbetsmarknadsminister Hillevi Engström åtgärder för att komma tillrätta med oseriösa arbetsgivare som tar emot långtidsarbetslösa.

Bland annat skriver ministern att Arbetsförmedlingens, AF, kontrollfunktioner måste förbättras. Hillevi Engström anser också att det kan finnas skäl att kräva tillbaks ersättningar från arbetsgivare som brister i ansvar.

Idag finns en överenskommelse mellan LO och AF. I ett samråd ska AF alltid vända sig till berört fackförbund innan en person anvisas till en arbetsplats. Men fackliga företrädare har i flera år vittnat om att samrådet inte fungerar, AF struntar ofta i om facket avstyrker en placering.

– Om vi säger nej gör vi det inte för vi tycker det är kul. Det kan handla om oseriösa företagare som inte ska ha med anställda att göra. Eller företag som tidigare sagt upp folk och sedan tar in arbetslösa som billig arbetskraft, har Jörgen Näsström, ombudsman på IF Metalls avdelning i Norrbotten, tidigare sagt till Dagens Arbete.

Oskar Ernerot på LO som också sitter i AF:s partsråd tycker att arbetsmarknadsministern borde vara tydligare i sin styrning av AF.

– Regeringen kan påtala att fackets roll och insyn är viktig. Vi är de enda som kan kontrollera ute på arbetsplatserna. Arbetsförmedlingen gör det inte, säger han.

Ytterligare ett problem är att AF inte talar om för facket vilken person som ska skickas till vilken arbetsplats, men hänvisning till personuppgiftslagen.

– Det finns skäl att titta på det ur ett arbetsjuridiskt perspektiv, säger Oskar Ernerot.

Också medier stöter på sekretesshinder vid granskningar av AF. När Dagens Arbete för några år sedan begärde ut uppgifter på hur många människor som med medel från arbetsmarkandspolitiska program skickats till ett tvätteri avslogs kravet. Dagens Arbete överklagade till Kammarrätten som också avslog tidningens begäran med hänvisning till företagets affärs- och driftsförhållanden. Detta trots att företaget som uppgifterna handlade om var nedlagt när uppgifterna begärdes ut.