Varsel Det har svängt ordentligt för de anställda på Värösågen. I höstas drogs de med av den stora varselvågen. Nu är framtiden ljusare och alla får vara kvar – på något sätt.

Morgan Gustavsson hade bara hunnit jobba ett halvår på Värösågen när varslet kom i oktober. En fast anställning hade växlats mot en annan, men helt plötsligt hotade i stället arbetslösheten. Han som hade tänkt vara på sågen till pension.

– Det var som ett slag i ansiktet, inte trodde jag att det kunde hända här på Värö där man satsat och fortfarande gör det.

Det var längesen det varslades på Värösågen, senaste gången man kom i närheten var när tideräkningen tog klivet in i 80-talet. Så även om tiderna är tuffa, var beskedet förvånande. Speciellt nu. Nu när Södra satsar på sågverket och de dessutom planerar att gå upp i drift.

Men företaget ville anpassa bemanningen efter produktionen. ”Vi såg att ett varsel på 18 personer kunde läggas” säger Victoria Ersson, HR-chef på Södra Timber. Planerna för att gå upp i drift finns fortfarande kvar och siktet är inställt på hösten 2013.

Ett par mil utanför Varberg visar ångan vägen. Innanför grindarna, en kort moppetur från bruket, ligger sågverket. Magnus Lindström tar av sig den neongula mössan. Utanför fönstret är det skiftbyte på gång. Det har varit en intensiv vinter. Som ordförande för GS-klubben fick han i oktober veta att 18 av hans kollegor varslats. Oron spred sig. En oro som för Magnus blev till många tidiga morgnar och sena kvällar. Mycket tid gick till att prata med alla avdelningar och skift. Lyssna av vad medlemmarna ville säga. Lyssna av oron.

– Samtalen man får när någon ringer och gråter, det är svårt. December har varit en jobbig månad och visst har man mått dåligt själv.

Riskerna på andra sidan varslet sågs över. Vad händer med arbetsmiljön, både psykiskt och fysiskt, om 18 försvinner? ”En bra diskussion som tog tid” mellan facket och företagsledningen, säger Magnus. Sen började sökandet efter en lösning.

Arbetsuppgifterna som ligger utlagda på entreprenörer kunde de kanske göra själva? Flistransporten från sågen till bruket till exempel.

De skaffade sig en överblick över de anställdas kompetens. Och visst gick det. Ytterligare vikariat upptäcktes och dessutom ett antal sjukvikariat som dök upp under tiden. När snön lagt sig och fjärde ljuset i adventsljustaken brunnit ner var väntan över. Alla 18 skulle få vara kvar.

– Till slut hittade vi tillsvidare, visstid och vikariat till alla. De första var ganska lätta att hämta hem, men resten betydligt tuffare, säger Magnus.

Nu har visstidsanställningarna förlängts och molnen över Värösågen har skingrats en aning. Morgan som aldrig varit varslad tidigare fick nu, som nummer sju på listan, ett långtidsvikariat till sista juni. ”Ett halmstrå att greppa”, även om förhoppningen om en fast anställning finns kvar.

– När jag snackar runt med gubbarna så tror alla att jag ska få vara kvar, men man kan ju aldrig vara säker.

Med en slimmad organisation och årets värsta vab-månad bakom sig har det i stället blivit en del övertid på sågen. Vid varje sjukskrivning märks problemen. Den personalbuffert som fanns är borta. Även om platschefen Anders Pålsson inte ser något samband mellan varslet och de extra timmar som de anställda gjort.

– Det har blivit mer övertid än vad vi hade tänkt oss, men jag tror snarare att det handlar om det kalla vädret och att stockarna varit frusna.

Men visst har företaget blivit mer sårbart, det håller han med om, även om han anser att omorganiseringen efter varslet gått bra. ”Vi måste vara mer effektiva och aktiva i personalplaneringen.”

För en del anställda har omställningen varit tung. Vissa har fått byta arbetsuppgifter och Magnus är inte nöjd än.

– Fortsätter det så här är det ett ganska bra förhandlingsläge för oss. Vårt mål är att alla ska få fast jobb igen.