Färre lov och längre skoldagar. Trots detta är Göranssonska skolans industritekniska program i Sandviken så populärt att inte alla som söker sig hit får plats. En av förklaringarna är det nära samarbetet med industrin.
Det är bara några veckor kvar till sommarlovet. Men på Göranssonska skolan i Sandviken går eleverna inte ner för landning. Här är alla som går skolans industritekniska program garanterade fyra veckors sommarjobb på företaget Sandvik som ligger alldeles intill. Emelie Andersson och Andreas Persson är två av dem. De går snart ut första ring och ser fram emot jobbet. Särskilt avancerat blir det inte, som nybörjare kommer de mest att få vara hjälpredor, men det är inte det som är det viktiga. Det viktiga är att få smaka på industrin. På riktigt.
Det är det som är så bra med den här skolan, säger de. Att allt är på riktigt. De har kortare sommarlov än andra skolor, inget höst– och påsklov och de ska vara här mellan 8:20 och 16:40 veckans alla vardagar.
– Det känns inte som en skola, säger Emelie.
– Det här känns som ett jobb, säger Andreas.
Verkstan hör till favoritämnena. Ändå är en framtid på verkstadsgolvet inget som de strävar efter.
– Det är slitsamt för ryggen att stå på ett betonggolv, säger Andreas. Jag vill bli ingenjör.
– Många tror att man måste börja jobba på Sandvik efteråt, säger Emelie. Men det här är en så bred utbildning att jag kan bli något helt annat om jag vill.
Det där är något skolans rektor Katarina Ivarsson tror att många skolor skulle behöva bli bättre på, att marknadsföra den behörighet till högre studier som det industritekniska programmet faktiskt kan ge.
– Sen tror jag företagen har en stor uppgift att ge en rättvisande bild av industriarbete, säger hon. Många tror att det är lortigt, tungt och bullrigt. Det finns också, men det finns även kliniskt rena miljöer.
Det nära samarbetet med Sandvik tror hon är en av de främsta förklaringarna till programmets popularitet.
Per Hedman, yrkeslärare i verkstadsteknik, håller med om att ett nära samarbete med industrin är A och O för att utbildningen ska bli meningsfull.
– Vi använder till exempel en projektmodell från Sandvik, och så anpassar vi den till skolan, berättar han. Vi anpassar övningar och småprojekt efter hur verkligheten ser ut. I sju år jobbade Per som CNC-operatör i industrin innan han skolade om sig. Han poängterar vikten av att veta vad det innebär att stå där, även för den som tänker läsa vidare till ingenjör.
– Vet man vad det innebär blir man ovärderlig med den kompetensen.





































































































































