IndonesienVåld, takasserier och hot om uppsägningar är något som många fackligt aktiva i Indonesien tvingas leva med. Trots det växer facket och allt fler vågar gå ut i strejk mot orättvisor och låga löner. Det berättar Mikael Hedström, ungdomsansvarig för IF Metall i Halland, på ett seminarium om den fackliga situationen i Indonesien.
Fakta om Indonesien:
- Med nästan 240 miljoner invånare är Indonesien är världens fjärde folkrikaste land.
- 5,8 procent låg Indonesiens tillväxt på förra året. Trots en liten nedgång räknas Indonesien fortfarande som ett av världens stora tillväxtländer. Men tillväxten har inte kommit alla till del och klyftorna har ökat, både mellan fattiga och rika och mellan olika delar av landet.
- Sedan diktaron och generalen Suharto störtades 1998 har Indonesien fått demokrati, yttrande- och organisationsfrihet, men korruptionen har bestått och repressionen mot fackligt aktiva är utbredd.
- 70 fackföreningar finns registrerade på Indonesiens arbetsmarknadsdepartement och många olika centralorganisationer konkurrerar med varandra.
- 4,3 miljoner Indonesier uppskattades arbeta utomlands år 2012, bland annat i Malaysia, Gulfstaterna och Hong Kong. Majoriteten är unga kvinnor som arbetar som hushållsarbetare, oftast till låga löner och under svåra arbetsförhållanden.
Källor: IOM och LO-TCO Biståndsnämnd
Nästan två miljoner indonesiska arbetade gick i oktober förra året ut i en av världens största strejker hittills. Arbetarna krävde högre minimilöner, sjukvård och ett stopp på otrygga anställningar genom bemanningsföretag.
Mikael Hedström, ungdomsansvarig för IF Metall i Halland, hade blivit ditbjuden av det indonesiska metallarbetarfacket FSPMI och var på plats under de dramatiska dagarna i Jakarta.
– Det var otroligt mycket folk överallt. Arbetsgivarna hade hyrt in paramilitära grupper som åkte runt på motorcyklar och attackerade arbetarna med kniv, berättade han under ett seminarium om den fackliga situationen i Indonesien, arrangerat av IF Metall och LO-TCO Biståndsnämnd.
Arbetare som organiserar sig riskerar att bli svartlistade av arbetsgivaren eller nekade att jobba övertid, förklarade Mikael Hedström. Ett hårt slag eftersom de låga minimilönerna gör de flesta beroende av att jobba övertid för att kunna försörja sina familjer.
Ett av de värsta företagen är enligt Mikael Hedström mobiltelefontillverkaren Samsung, där ledningen flera gånger slagit ner på de anställdas försök att organisera sig och avskedat de som gått med i facket.
Men på många andra företag har det gått bättre och trots motstånd från både arbetsgivare och politiker har allt fler anslutit sig till metallarbetarfacket de senaste åren. Tillsammans med IF Metall och LO-TCO Biståndsnämnd har de deltagit i olika fackliga utbildningsprojekt, bland annat i hur man håller studiecirklar.
Den fria fackliga rörelsen i Indonesien är ung, ändå finns det mycket som vi i Sverige kan lära oss från dem, berättade Bengt Forsling, ombudsman för IF Metall i Göteborg som deltagit i projektet.
– Vi tycker att vi är duktiga här i Sverige och i början tänkte vi mest att vi skulle åka ner och lära dom hur man arbetar fackligt, men när vi kom ner fick vi höra att facket där bara på några månader lyckats värva 20 000 nya medlemmar, sade han.
Projektet har varit framgångsrikt, framförallt har fackets demokratiska strukturer stärkts och många unga och kvinnor tagit plats på alla nivåer inom rörelsen, förklarade Bengt Forsling.
De fria indonesiska fackföreningarna började ta form först efter störtandet av diktatorn Suharto 1998. Splittringen mellan många olika konkurrerande förbund är idag en av de största utmaningarna för den indonesiska fackföreningsrörelsen, berättade Eva Hansson, lektor på Stockholms universitet som befann sig i Indonesien under revolutionen.
– En viktig del i kampen för demokrati låg i att folk i industriområdena på Java började kräva rätten att organisera sig. Det får vi sällan höra eftersom media främst brukar fokusera på medelklassen och de studenter som protesterade, sade hon.
Eva Hansson berättade också att både facket och andra sociala rörelser i Indonesien är bra på att använda sociala medier för att mobilisera folk. Trots att runt 70 procent lever i fattigdom är Indonesien det land med flest twitter-användare i världen.





































































































































