Industriarbetarnas tidning

Världens lättaste skämt 

24 mars, 2016

Skrivet av

Skruvat Våren 1993 uppträdde den före detta lokföraren Paul Oldfield i tv hos Robert Aschberg. Under sitt artistnamn, Mr Methane, visade han sin stora talang; att kunna prutta på kommando. I Oldfields fall så att talkpudret rök.

Släppa luft har roat generationer. Men till skillnad från fisen har prutten allmänt betraktats som betydligt roligare och mer sällskaplig.

Smygare har en tendens att dämpa stämningen. Detta visste redan de gamla romarna, som med den unge kejsaren Marcus Aurelius (år 121–180) i spetsen, fann stort nöje i att lägga en slags ”luftkuddar” under rumpan på sina gäster.

Det dröjde dock till början på 1930-talet, då några anställda på JEM Rubber Company
i Kanada, uppfann den moderna varianten: Pruttkudden.

En gummiblåsa fylld med luft som genererade både rodnad och skratt.

De vände sig till dåtidens stora fabrikör av skämtsaker, den danskättade Samuel Sörensen Adams, mannen bakom bland annat nys- och klipulver.

Men han tackade nej. För vulgärt och någonting som aldrig skulle gå att sälja, löd hans omdöme.
Pruttkudden blev i stället en doftlös klassiker hos ett annat företag, Johnson Smith Co, och en stor försäljningssuccé genom åren.

Den klassiska kudden finns numera i två varianter. En man själv blåser upp och en självuppblåsande. Den senare varianten är dock mer dämpad än originalet, då den innehåller skumgummi.

För den som vill spara pengar, kan det gå lika bra med egna brakare. Beroende på publik.
Risken finns att du lika gärna kan bli en ”persona non grata” i sällskapslivet.

Ett skämt behandlat som luft.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.