Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö har funnits i två år. Men den ansvariga myndigheten vet inte hur reglerna används.
31 mars 2016 var en historisk dag för arbetsmiljön i Sverige. För första gången skulle företag ha koll inte bara på fysiska faror synliga för ögat utan på arbetsplatsens organisation och ledarskap. Arbetsgivare blev helt enkelt skyldiga att förebygga även jobbskadorna på själen.
– Ohälsan visar sig hos individerna, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet, sa Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem då.
6:6a
Skyddsombud har rätt att begära åtgärder från sin
arbetsgivare vid brister i arbetsmiljön. Om inget händer gör man en anmälan enligt kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Det är ett sätt att lyfta problemen och kalla på Arbetsmiljöverkets hjälp.
På sex år har sjukskrivningarna till följd av stress och mobbning ökat med 129 procent. Det kostar: För företagen. Individerna. Samhället.
Men vad händer när skyddsombuden anmäler till Arbetsmiljöverket? Tidigare avfärdade myndigheten de psykosociala fallen som individärenden och arbetsrättsligt. Har den nya föreskriften förändrat något?
– Arbetsmiljöverket går inte in i individärenden. Vi gör fortfarande inga individutredningar. Från myndigheten kan vi förstå att människor hamnar i kläm. Våra föreskrifter löser inte det. Det är beklagligt för dem som drabbas, säger psykologen Ulrich Stoetzer, sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på verket.
Det saknas också metoder, påpekar han.
– Det har Arbetsmiljöverket inte någon möjlighet att hjälpa till med. Jag skulle gärna se resurser till forskning för att utveckla metoder som kan testas och utvärderas innan vi rekommenderar dem och säger att detta är ett bra sätt att jobba på.
Ulrich Stoetzer är ändå positiv.
– Man får tänka ett steg i taget. Intresset har ökat. Man pratar mer om de här sakerna ute på arbetsplatserna och det görs stora utbildningsinsatser. Det i sin tur borde ju leda till att man jobbar med de här frågorna.
Intresset har ökat. Man pratar mer om de här sakerna ute på arbetsplatserna och det görs stora utbildningsinsatser.”
Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket
När Dagens Arbete försöker ta reda på hur många anmälningar som gjorts med stöd av föreskriften kan inte myndigheten svara. Det förs ingen statistik. Ulrich Stoetzer håller med om att Arbetsmiljöverket borde ha koll på hur föreskriften används.
– Vi behöver för vår egen skull ha bättre kunskap, säger han.
Hösten 2018 hoppas Arbetsmiljöverket kunna presentera data över de första två åren.
Här har facket slagit larm
Både IF Metall och GS-facket har använt sig av möjligheten att anmäla arbetsgivare med stöd av den nya föreskriften.
Ibland agerar industrifacken på egen hand, ibland tillsammans med tjänstemännen. IF Metall och Unionen har till exempel gått samman och anmält arbetsgivare. I skyddsombudens 6:6a kan man bland annat läsa:
Januari 2018. ”Personal i bolaget vittnar om de verbala övergrepp som sker. En av våra medarbetare har fått höra att han är jävla ’neger’ och ’terrorist’”.
November 2017. ”Största problemet är produktionsplaneringen. Folk blir stressade, mår dåligt och har sömnsvårigheter.”
September 2017. ”Konflikterna har funnits länge. Det är väldigt infekterat och ’sitter i väggarna’”.
Juni 2017. ”Det är väldigt tråkigt att de fina orden om kränkande särbehandling inte betyder något för företaget och dessa policies är uppenbara pappersprodukter.”
Maj 2017. ”Folk är sjukskrivna, slutat, är i rehabilitering. Det begås misstag på grund av stress. Situationen är ohållbar.”
Februari 2017. ”De senaste åren har den sociala och organisatoriska arbetsmiljön blivit allt sämre på grund av personalnedskärningar och dåligt ledarskap. Ambulans fick komma och hämta en medarbetare med akut stressreaktion.”
Februari 2017. ”Hela företaget genomsyras av hög arbetsbelastning, missmod och svagt förtroende för ledningen.”
