Företaget Wellspect har använt mest metylenklorid i hela landet de senaste 30 åren. Men nu är det slut med det. Över 200 miljoner kronor senare är det helt borta. Rekordtillståndet till Senior väcker förvåning.
– Det är ett farligt ämne som är förbjudet i Sverige och ska bort, säger miljöchefen Maria Berntsson.
På Wellspect i Mölndal tillverkas katetrar till vården. Här har alla maskiner namn, några av dem i sann göteborgsanda. En maskin för en katetermodell med tillhörande påse kallas ”Påseidon”. En modell med lite kortare slang särskilt för kvinnor har produktnamnet ”Elle”. Maskinen fick förstås heta ”Lelle”.
Mitt på fabriksgolvet står något som liknar en övergiven tågvagn.
Det var där man till bara för något år sedan doppade katetrarna i det hälsofarliga ämnet metylenklorid. Maskinerna står nu tysta och övergivna. Hela ”vagnen” var tillsluten och hade ett ständigt undertryck för att hindra den giftiga kemikalien från att ta sig ut i resten av fabrikslokalen.
– Vi visste att det var giftigt, men märkte sällan av det. Ibland blev det något stopp eller läckage och då fick vi ta på oss skyddsutrustning och gå in, berättar Anna Bäckstrand.
Hon hämtar en av de skyddsmasker man använde och visar hur den kopplades till en tryckluftsslang. Hon sätter masken på ansiktet och berättar att den sluter helt tätt och att man kunde bli rätt varm när man använde den. Frisk luft pumpades in så att man inte skulle få i sig de farliga ångorna. Metylenklorid kan också ta sig in i kroppen via huden. Kroppen måste därför vara helt täckt.
– Vi hade flera lager handskar som var bökiga att ta på och svåra att arbeta i, berättar arbetsledaren Sandra Form.
Skyddsmasken är historia nu.
På Wellspect tog man beslutet att ta bort metylenkloriden redan när ämnet förbjöds, men trycket kom också från annat håll. Kunder inom vården hade då börjat se över användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen. Bland annat ville man ha en PVC-fri vård. Wellspect blev därför först i världen med att göra PVC-fria katetrar.
– Vi behövde först hitta alternativ till PVC och anpassa produktionen till det. Först när det var klart kunde vi på allvar ta itu med metylenkloriden, säger miljöchefen Maria Berntsson.
Så småningom ökade kraven också från myndigheterna.
När ämnet förbjöds 1996 fick man börja söka dispens för två år i taget hos Kemikalieinspektionen, som ställde högre krav vid varje ny ansökan.
– Ibland har vi känt det som att de busat med oss, säger hon och förklarar att kraven ibland kunde vara överdrivet hårda.
Det hon kallar ”busa” syns också i de tillståndsdokument som Dagens Arbete tagit del av.
Flera gånger får Wellspect mindre dispenser än de bett om, trots att man lyckats minska volymerna varje gång sedan 2015.
– De blev mer och mer noggranna kan man säga, säger Maria Berntsson.
De maskiner som används för den nya, giftfria produktionen har namn från höga berg. Man började med ”K2”, som blev ”K3” och tänkte sig sedan att gå vidare med ”Everest”, men för enkelhetens skull blev det bara E1, E2 och E3.
Här inne är det rostfritt och skinande. I taket rullar ställningar med hundratals slangar från beläggningsmaskinerna vidare till förpackning. De dallrar fram och tillbaka och DA:s fotograf David Lundmark säger att de liknar Mumindalens hattifnattar.
Här används inte en droppe av den giftiga metylenkloriden.
Den nya beläggningen på kateterslangarna har forskats fram internt. Vilket också är något de är stolta över.
– Den här känslan av att företaget går i bräschen för att fasa ut farliga ämnen känns verkligen jättebra, säger Sandra Form.
Exakt vilka ämnen man använder i den nya processen är en affärshemlighet, förklarar Maria. Men vi får veta är att giftet ersatts med ämnen som i stället är brandfarliga och att man fått utforma processen på ett nytt sätt för att den ska vara säker.
Wellspect är idag världsledande med många av sina produkter. Man finns representerade i 40 länder och har drygt tusen anställda. Huvudfabriken ligger i Mölndal, men man har också en fabrik i Turkiet. Även där planerar man att fasa ut metylenkloriden.
– Där finns inga myndigheter som trycker på. Miljökraven är näst intill obefintliga, säger Maria Berntsson.
Omställningen till en giftfri produktion har också lett till bättre effektivitet, menar hon.
– Nu tar det en timme för en kateter att bli klar. Tidigare tog det nio timmar, säger hon.
– Och så var det ju ett dygn i torken också, fyller Sandra From i.
Vi går vidare till det som kallas ”miljön”, den avdelning dit metylenkloriden tidigare pumpades efter kateterdoppen. Anna-Lena Pettersson är kemiingenjör och berättar något om hur separering, avkok och destillat gjorde att det mesta av metylenkloriden kunde återanvändas för nya kateterbad.
– Jag kommer ihåg något år då köpte vi in och tillförde 25 ton och förbrukade och återvann 225 ton, så man kan säga att vi använda varje kilo minst nio gånger.
Fabrik i Eskilstuna får använda rekordmycket metylenklorid
På Wellspect återvann man alltså 90 procent av metylenkloriden. På Senior Material i Eskilstuna – som nu fått ett rekordtillstånd att använda 2 770 ton metylenklorid – är motsvarande planerade återvinningsgrad 99,6 procent. Anna-Lena Pettersson vill inte uttala sig om andra företag, men säger ändå att siffran är väldigt hög.
– Vi hade inte kunnat göra så. Med tiden så blir det för mycket smuts. Hade vi kört runt det mera hade vi inte fått den produktkvalitet vi vill ha.
Både Anna-Lena Pettersson och Maria Berntsson tycker att Seniorsrekordstora dispens med 2770 ton metylenklorid är anmärkningsvärd.
– Jag tycker att det är en konstig väg att gå, säger Maria. Vi var ju störst i Sverige innan, så det var som att vi skämdes lite då. Det är ju ett farligt ämne som är förbjudet i Sverige och som ska bort.
Maria förstår ändå att Senior vill använda metylenkloriden.
– Det är ett bra lösningsmedel och behöver man det snabbt för den gröna omställningen så är det lätt att ta till. Samtidigt känns det lite snopet då vi har kämpat så mycket genom alla de här åren för att hitta ett alternativ och så får de igenom ett så stort tillstånd direkt.
