I morgon tisdag inleds rättegången vid hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall om dödsolyckan på ett vindkraftsbygge i Jämtland 2011. Ett särskilt problem är att en del vittnesmål ändrats över tiden.
– Bevisning är färskvara, säger arbetsmiljöåklagare Åse Schoultz.
Hon har överklagat tingsrättsdomen från maj 2014. Då friades vindkraftsföretaget Enercon Energy Converters och deras förra vice VD för dödsolyckan i Hällingarna den 26 maj, då en 31-årig montör omkom. Nu är fem dagars förhandlingar i hovrätten inplanerade.
Olyckan inträffade vid halv ettiden på natten vid monteringen av ett vindkraftstorn. Tornet hade vid olyckan byggts upp till cirka sexton meter. Två av montörerna stod inne i tornet på stegar och arbetade med att sätta fast en modul som lyftes in med kran från utsidan. Montörerna hade selar på sig. Men då säkerhetskopplingen gled ur genom en glipa mellan två stegar föll 31-åringen ned cirka tolv meter.
Enercon beslutade att en opartisk utredning av olyckan skulle göras och anlitade konsultföretaget Preventus. Deras slutsats var att olyckan berodde på stress och dålig säkerhetskultur, med bland annat tävlingsmoment inom och mellan de olika arbetsteamen. Att det saknades riskanalys av nya arbetsmoment kritiseras också.
Arbetsmiljöverket kritiserade i sin utredning bland annat utrustningen som användes och bristen på arbetsrutiner för det aktuella arbetsmoment då olyckan inträffade samt avsaknaden av skriftliga instruktioner och riskbedömningar. Myndigheten var också kritisk till att det inte fanns någon arbetsledare på plats, att det saknades arbetsmiljöinstruktioner för den närmsta arbetsledaren och att arbetarna var stressade. Här fanns fanns en tävlingskultur som innebar att det togs genvägar.
Med hänvisning till detta och den egna förundersökningen åtalade Åse Schoultz den dåvarande vice VD:n för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och yrkade två miljoner kronor i företagsbot för Enercon. Men Östersunds tingsrätt friade.
I domen hänvisas särskilt till att flera av den dödes arbetskamrater inte längre stod fast vid den kritik de framförde till Arbetsmiljöverket vid samtalen ett par veckor efter olyckan.
I istället konstaterar domstolen att ”allvarlig kritik” kan riktas mot den arbetsmiljöinspektör som gjort utredningen. Eftersom den som utförde Preventus utredning inte vittnade utgick domstolen från Enercons och den åtalade vice VD:s version istället, och de tillbakavisade kritiken.
I hovrättsförhandlingarna ska nu Preventus utredare vittna. Varför?
– Han ska få berätta hur han har gjort utredningen och vilka slutsatser han kom fram till, säger Åse Schoultz
Tingsrätten är starkt kritisk mot Arbetsmiljöverkets utredning. Hur ska du få hovrätten att ändra uppfattning?
– Det är ju en väldigt stark skrivning, ganska ovanlig faktiskt. Men eftersom tingsrätten hävdar att arbetsmiljöinspektören inte förtjänar tilltro så ska hans kollegor höras. De kallas som vittnen för att berätta om hur arbetet gått till.
Den förra rättegången hölls ganska exakt tre år efter olyckan, nu har det gått ytterligare drygt ett år.Vad har det för betydelse?
– Det är naturligtvis ett problem, helt klart är att bevisning är färskvara.
























































































































