Debatt Det finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert, annars har arbetstagaren rätt att vägra testa sig. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer på parternas uppdrag.
Om skribenten:
Ingela Eriksson är informationsansvarig på Alna Sverige som arbetar för att förebygga och åtgärda skadligt bruk i arbetslivet. Ingela har mångårig erfarenhet av att belysa frågan i olika sammanhang, som folkbildande debattör och som redaktör för publikationer för bland annat Landstinget och Prevent.
Läs Annett Olofssons inlägg här:
”Hög tid att reglera drog- och alkoholtester”
Anett Olofsson tar upp ett viktigt ämne i Dagens Arbete den 21 november. Drogtester har blivit billigare och enklare att utföra och därför har det blivit vanligare att arbetsgivare begär att få drogtesta sina anställda. I dag finns inga tydliga regler för privata företag som anger när det är befogat att genomföra alkohol- eller drogtester. Samtidigt har en marknad kunnat växa fram med leverantörer av drogtester av skiftande kvalitet.
Anett Olofsson skriver också att det inte finns några tydliga regler om former för hur drogtester ska gå till. Det är dock inte helt korrekt. Sedan 2012 finns tydliga riktlinjer som Alna tagit fram i samarbete med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden och representanter från Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac samt forskare och medicinskt sakkunniga. Syftet med riktlinjerna är just att skapa en rättssäkerhet kring själva testningen.
Riktlinjerna klargör hur tester ska genomföras för att uppnå en tillförlitlig process så att varken arbetstagare eller arbetsgivare kan råka ut för tveksamheter kring ett svar utan ska vara fullständigt trygga med utfallet. Enligt riktlinjerna ska analyser av proverna ske vid laboratorier som är ackrediterade för de tester som ska utföras. Observera att ett laboratorium kan vara ackrediterat för vissa tester men behöver inte vara det för andra tester som utförs på samma laboratorium. Swedac har kontinuerlig tillsyn över att ackrediterade laboratorier i Sverige har processer som är tillförlitliga.
Följer man riktlinjerna behöver man som arbetsgivare inte vara orolig för att provsvaret kan vara felaktigt, och en anställd ska aldrig heller behöva vara rädd för att bli felaktigt anklagad. Man ska kunna vara säker på att provsvaret håller för en dom i Arbetsdomstolen, AD. Det är viktigt, för om riktlinjerna inte följts kan AD bortse från testet, vilket i så fall gör det helt meningslöst. Det omvända gäller också: om metoden som används för drogtestet inte är säkerställd har en anställd rätt att vägra göra testet, något som också styrks av en dom i Arbetsdomstolen.
Riktlinjer finns alltså för hur drogtester ska gå till. Däremot kan man tänka sig att våra myndigheter borde ställa betydligt större krav på att se till att riktlinjerna också följs, även för organisationer inom privat sektor. Antalet slentrianmässiga drogtester skulle därmed minska och tilliten till provsvaren öka, något som både arbetsgivare och arbetstagare skulle ha mycket att vinna på.
Ingela Eriksson, informationsansvarig, Alna Sverige
