På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud, som han tycker är för lågt.

Andreas Köhler är en av många arbetare som blev besvikna på fackens bud i avtalsrörelsen. Tillsammans med några andra startade han en namninsamling för att få IF Metall att lämna industriavtalet, där förbundet samordnar sin förhandling med till exempel Unionen.

Under måndagen stod han tillsammans med representanter för Kommunistiska partiet utanför Svenska Mässan där IF Metall håller kongress. Andreas är själv aktiv i partiet, men säger att namninsamlingen inte är knuten dit.

– Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön.

Initiativet startade tidigare i höstas när IF Metalls ledning sa att facket inte skulle söka kompensation för inflationen.

– Och sedan kom det som man närmast får kalla ett skambud, på 4,4 procent.

Själv känner han av hur maten blivit dyrare och nu väntar antagligen en saftig hyreshöjning. På hans jobb jobbar en del övertid bara för att kompensera för inflationen.

– Det märks att folk får det tufft.

Ett syfte med namninsamlingen var att få IF Metalls kongress att ta upp frågan.

– Det behövs en diskussion om vad industriavtalet har för funktion.

Som det är nu tycker han att just arbetarna får bära ett stort samhällsansvar. Han tycker också att IF Metall ofta står för nära arbetsgivarna. Han pekar också på Nederländerna, Tyskland och Storbritannien, där han tycker att facket är mer stridbart när det gäller att kräva reallöneökningar.

– Det är som om svenska LO tycker att de vet något som de europeiska facken inte vet.

IF Metalls argument för att inte söka kompensation för prisökningarn är att det bara skulle spä på inflationen och att de skulle drabba de som har det värst. Vad anser du om det argumentet?

– Vi som arbetare säljer vår arbetskraft till företag, precis som vilken vara som helst. Och då behövs insatsvaror – för oss är det mat och husrum, sånt som gör att vi orkar jobba. Om de kostnaderna ökar, mat, hyra, måste våra löner också göra det.

Än så länge har namninsamlingen fått in ungefär 180 namn. Det har gått lite trögt att hitta adresser till klubbar, säger Andreas.

För att få upp en ny fråga på kongressen skulle det krävas att tre fjärdedelar av ombuden vill det. Andreas Köhler har inte lyckats överlämna namnlistan till någon på kongressen.

– Det är svårt att påverka, men vi har i alla fall försökt.

Nu fortsätter namninsamlingen, Andreas säger att de inte tänker ge sig förrän industriavtalet är uppsagt.

– Nu kan vi fortsätta att försöka påverka avtalsrådet och avtalsdelegationerna. Det här var första anhalten på en lång resa.