De sällsynta metallernas land

klimat & miljö

I den svenska berggrunden ruvar ovanliga grundämnen, nödvändiga för den nya gröna tekniken. Men vad är jordartsmetaller för något och hur mycket finns det egentligen? DA reder ut.

Publicerad:

Uppdaterad:

Näringsminister Ebba Busch (KD) visar upp ett prov från LKAB:s fyndighet.

Da reder ut. I den svenska berggrunden ruvar ovanliga grundämnen, nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter och kallar Sverige för ”de sällsynta jordartsmetallernas hem”. 

Vad är sällsynta jordartsmetaller?

Sjutton grundämnen, alla metaller. Många av dem upptäcktes i Sverige redan på 1700- och 1800-talet. Flera av dem har fått sina namn just för att de har upptäckts i Sverige. Scandium, den latinska benämningen av Skandinavien. Tulium, den grekiska och romerska mytologins benämning på Skandinavien, Thule. Holmium, det latinska namnet för Stockholm. Yttrium, Ytterbium, Terbium och Erbium är namn efter en och samma fyndplats, skärgårdsbyn Ytterby nära Vaxholm där en gruva en gång fanns.

Varför har de blivit så intressanta?

Den tekniska utvecklingen. Utan de sällsynta jordartsmetallerna skulle vi knappast ha surfplattor eller smarta mobiler. Därför har efterfrågan på metallerna ökat de senaste decennierna. Och kommer att ta ordentligt fart nu när de behövs för elbilar och vindkraftverk.

Var finns metallerna?

Mest i Kina. ”Mellanöstern har sin olja, vi har de sällsynta jordartsmetallerna”, sa den kinesiske ledaren Deng Xiao-Ping när Kina började moderniseras för 30 år sedan. Men mycket finns också i Sverige. Inte minst i Malmfälten där LKAB funnit stora mängder. I Norra Kärr, strax norr om Gränna, finns en av Europas största fyndigheter av en mycket användbar och värdefull jordartsmetall.

Sällsynta jordartsmetaller i Sverige

Ingen produktion av sällsynta jordartsmetaller sker i dagsläget i Sverige. Här är några av de platser där man vet eller finner troligt att det finns fyndigheter.

Källor: SGU, eurare.org, LKAB

Blir det nya gruvor nu?

Det dröjer. Visserligen kallar EU Sverige för ”de sällsynta jordarternas hem” och skulle vilja se att brytning kom i gång snart. Import­beroende från Kina ska minska. Men steget till nya gruvor är långt och komplicerat. Dessutom måste hänsyn tas till ren­näringen, besöksnäringen och inte minst miljön. Det här är en riskfylld verksamhet.

Vilka problem finns?

Inte minst tekniska. Sällsynta jordarts­metaller är sällsynt svåra att hitta och skilja ut från andra grundämnen. Processen kan också orsaka stora utsläpp. Att skydda sig mot utsläpp kostar pengar.

Västvärlden har hittills låtit Kina ta hand om den miljöfarliga raffineringen när metall­erna renas. Vilket inte LKAB kommer att göra.

Hur stor är LKAB:s fyndighet?

Ungefär en miljon ton och därmed den största i Europa – Kina producerar 180 000 ton om året. Exakt vilka jordartsmetaller som finns i Kiruna vet vi inte. Därför vet vi heller inte vad fyndigheten är värd ekonomiskt eftersom olika metaller har olika högt värde, beroende på efterfrågan och vad kunderna är beredda att betala. Däremot vet man att den innehåller stora mängder fosfor som ingår i mineralgödsel – och därmed är viktig för livsmedelsproduktionen.

Sällsynta jordartsmetaller

Sällsynta jordartsmetaller består av en grupp med 17 grundämnen, varav 16 förekommer naturligt. Ämnena är:

  • lantan (La)
  • cerium (Ce)
  • praseodym (Pr)
  • neodym (Nd)
  • prometium (Pm)
  • samarium (Sm)
  • europium (Eu)
  • gadolinium (Gd)
  • terbium (Tb)
  • dysprosium (Dy)
  • holmium (Ho)
  • erbium (Er)
  • tulium (Tm)
  • ytterbium (Yb)
  • lutetium (Lm)
  • skandium (Sc)
  • yttrium (Y)

Metallerna finns dessutom ofta tillsammans med radioaktiva ämnen som uran och torium. Det kan göra brytningen dyr och besvärlig.

De sällsynta jordartsmetallerna kan användas för att tillverka starka magneter för användning i elektriska motorer, för bruk i industri eller fordon. Sådana magneter används även i elektriska generatorer, som behövs för elproduktion i olika typer av kraftverk.

De används också som katalysatorer i kemiska reaktioner, exempelvis i raffinaderier inom oljeindustrin. Bränsleceller och specialiserade batterier utgör ytterligare användningsområden, liksom glas och keramik för specifika applikationer.

Källa: SGU

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Nyheter

DA granskar:

Woolpower

Läs mer

Striden om tiden

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen