Vår granskning av Samhall pågår för fullt. Jag efterlyste i min ledare i förra veckan att även politiska beslutsfattare skulle bry sig om den kritik som framförs mot ”Nya Samhall”. Det är ett bolag ägt till 100 procent av staten. Så staten borde agera.
Näringsminister Mikael Damberg meddelade i torsdags att han tänker kalla LO-facken till möte om Samhall, ett möte som kommer att ske i januari. Det är ett utmärkt initiativ av ministern. Han borde även kalla arbetsgivarna (Almega). Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson bör väl också ha något att säga då den största delen av kritiken mot Samhall handlar om usel arbetsmiljö. Johansson besökte Samhall i november och uttryckte då hur viktigt hon anser att detta företag är. Hon borde därför oroas över att samhällsuppdraget håller på att gå om intet i idén om nya vinstdrivande Samhall.
Berättelserna från samhallarbetare, skyddsombud och fackligt förtroendevalda fortsätter att strömma in. Alltmedan Samhall-ledningen gör allt för att basunera ut bilden av att det inte finns några problem utan alla är nöjda inom Samhall.
”Jag vet att 95 procent av det vi gör är bra”, säger VD Monica Lingegård till medarbetarna på Samhall. Ingen känner igen sig i kritiken, menar VD:n.
I företagets egen propagandakanal ”Radio Samhall” (två minuter in i programmet) låter sig VD:n Monica Lingegård intervjuas. Intervju är en felaktig benämning. Det är snarare en monolog där Lingegård får tycka synd om sig själv. Inte en kritisk fråga ställs. I stället pratar VD:n på om att hon har haft en tuff vecka på grund av ”en hel del media”. Det är framförallt ”kollektivets tidningar” som hon kallar Dagens Arbete och Fastighetsfolket som är jobbiga för stackars VD.
VD Lingegård blir ledsen för allt som skrivs om Samhall för kritiken är ”onyanserad och i det här fallet dessutom inte korrekt faktamässigt”. Det sistnämnda är något som Samhall-ledningen också hävdat i sitt pressmeddelande, ett pressmeddelande de själva ändrade utan att berätta att de skickade ut en ny version. (Samhall har för övrigt kommit med flera olika versioner i sina kommentarer till vår granskning, något som Aftonbladets Daniel Swedin uppmärksammade i sin ledare i söndags.)
Hur som helst har ledningen inte kommit med en enda dementi till vår granskning, inte ett enda sakfel har påtalats. Dagens Arbete är en tidning känd för sin seriösa grävande journalistik. Vi publicerar inget som vi inte har täckning för. Ändå kan det förstås ske misstag och då rättar vi genast till det. Men i fallet med Samhall har ledningen inte kunnat framföra ett enda konkret exempel på vad som skulle vara ”faktamässigt felaktigt”. Det enda de hänvisar till är deras medarbetarundersökning som visar att allt är bra men vi får inte ut materialet för att kunna granska hur undersökningen har gjorts.
Samhall-ledningens hållning till medierna påminner om president Trumps. Det är inte seriöst att slänga ur sig påståenden om felaktigheter (fake news) utan att belägga detta med fakta. Med tanke på det allvarliga som kommit fram om Samhall vore det på sin plats om ledningen visade lite ödmjukhet.
Lingegård säger sig vilja ha ”högt i tak” men vill samtidigt inte att kritik mot Samhall ska framföras i offentligheten utan allt ska tas internt. Problemet är att ledningen hittills uppvisat en total ovilja till att lyssna på medarbetares, fackliga förtroendevaldas och skyddsombuds larm om den ökande pressen och usla arbetsmiljön. Dagens Arbetes granskning och andra mediers uppföljningar liksom debatten som nu pågår är uppenbart nödvändig för att få fram problemen i ljuset.
I stället för självömkan och klagan borde VD Monica Lingegård ta chansen och meddela Samhalls alla medarbetare att hon tar kritiken på allvar och tänker genomföra en rejäl genomlysning av företagets verksamheter.
Samhallarbetarna hör till de mest utsatta i samhället. Det är hög tid att börja lyssna på dem.
